- Project Runeberg -  Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia / Tredje bandet /
LXX

[MARC] With: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Krigsnaterielett 163»—1632.

De handlingar, hvilka röra krigsmaterielen, äro hvarken så många,,
att de kunna bilda en särskild afdelning, ej heller hvarandra så
fullständigande, att de förmå lemna en omfattande öfversigt af dess
tillstånd under den ifrågavarande perioden. Likväl komma genom dem
åtskilliga nya och intressanta facta i dagen. Må det derföre här
tillåtas att fasta uppmärksamheten vid de vigtigaste, utan att behöfva
ingå i någon detaljerad redogörelse för innehållet.

Af N:o 1060 ser man artilleriets indelning i trenne klasser,
nemligen i batteristycken, fältstycken och skeppsstycken, samt vidare deras
olika kaliber och vigt, äfvensom den sammansättning af råkoppar,
gårkoppar, messing och tenn, som vid kanongjutningen begagnades.
Batteristyckena (fästnings-pjeserne) voro tyngst; dernäst kommo
skepps-och så fältstyckena. Ett 24-®:gt batteristycke vägde t. ex. 20 Sk®,
ett dylikt skepps- eller fältstycke deremot blott 9 Sk®; ett 12-®:gt
batteristycke vägde 10 Sk®, ett dylikt skeppsstycke 6 och ett
fältstycke 5 Sk®; ett 6-®:gt skeppsstycke vägde 5, ett dylikt fältstycke
blott 4 Sk®. Det vanliga 3-®:ga fältstycket vägde 3 Sk®, d. v. s.
60 L®, men det nya 3-®ga fältstycket, regementsstycket, blott 18
L®; det sednare var sammansatt af 19 delar gårkoppar och 1 del
tenn; som man känner, var detsamma blott 16 kalibrar långt, då de
andra af- samma pundigtal räknade 24 à 32 kalibrars längd. Vid
gjutningen afgick alltid en viss procent af kopparen, nemligen* enligt
N:o 1061 3 L® på Sk®:det. Af sistnämnde handling ser man äfven
att 12 12-®:ga skeppsstycken och 18 24-®:ga stormstycken (=100.
Sk®) på 5 veckor kunde gjutas i 2 ugnar med en kostnad af 3 D:r
22 öre och 5J penningar per Sk®. Deremot betalades enligt N:o
1062 för gjutning af 100 Sk® pjeser af råkoppar blott 35 E:dr
specie(P); af samma handling synes äfven att styckena redan då
borrades och ej gjötos öfver kärna, som förut varit brukligt.

Krutet delades i trenne slag, nemligen körne-krut, slang-krut och
stenbysse-krut, hvilkas olika sammansättning af saltpeter, svafvel och
kol synes af N:o 1063. I Sverige funnos då 22 och i Finland 12
saltpeterbruk, hvilka årligen tillverkade 70,000 ® saltpeter, hvaraf
behöfdes 293 ® för ett Sk® krut. För de 576 musketerartie vid ett
komplett infanteri-reg:te behöfdes (enligt N:o 1064) månatligen 2,880
® eller Sk® krut (50 skott per man — se straxt nedanför), 8
Sk® bly eller 6J Sk® blylod (kulor), samt 12 Sk® lunta.

Likasom styckegjutningen och krutförfardigandet, så försiggick
äfvén vapentittverkningen inom riket, och detta dertill i en ganska stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:57:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkivkir/3/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free