- Project Runeberg -  Arma människor /
7

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 april

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



»Nej, nu har jag fått nog av dessa
sagotäljare! I stället för att skriva något
nyttigt, angenämt och vederkvickande krafsa
de fram allt ruttet skräp ur mullen. Jag
skulle rent av vilja förbjuda dem att skriva.
Och vad är meningen? Man läser och
tänker ofrivilligt efter, men allehanda
fånigheter flyga in genom det ena örat och
ut genom det andra. Nej, jag skulle
sannerligen förbjuda dem att skriva; ja, helt
enkelt alldeles förbjuda det.»

        Furst V. F. Odojevskij.

                d. 8 april.

        Min ovärderliga Varvara Aleksejevna!

I går var jag lycklig, utomordentligt lycklig, så
lycklig en människa kan bli! Ni, egensinniga, har
åtminstone en gång i livet hört på mig. I går kväll vid
åttatiden, när jag vaknade (som ni vet, kära vän,
tycker jag om att ta mig en lur en eller två timmar efter
dagens tjänstgöring), tog jag fram ett ljus och papper och
spetsade pennan, då jag plötsligt råkade slå upp ögonen.
Det var, som om hjärtat ville brista. Ni hade tydligen
förstått, vad jag åstundade, vad min själ traktade
efter. Jag fick se en flik av er fönstergardin
tillbakaviken och fästad vid en blomkruka med en balsamin,
alldeles så som jag den där gången sökte antyda för er.
Och nu föreföll det mig, som om ert lilla ansikte
skymtade fram i fönstret, som om också ni från ert rum
tittade på mig och som om ni tänkte på mig. Men huru
förtröt det mig icke, min duva lilla, att jag inte riktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free