- Project Runeberg -  Arma människor /
17

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 april

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känslor ända därhän, att hon blir virrig och pratar dumheter.
Och detta kommer sig ej av annat än av för mycket
glöd i det dumma hjärtat.

Hem gick jag inte som vanligt, utan släpade mig
fram. Det värkte i huvudet av den ena eller andra
anledningen, men det måste väl så vara, och jag hade
kanske förkylt mig. Jag, gamla tokstolle, hade glatt
mig åt våren så mycket, att jag gick ut i tunna kappan.
Men i fråga om mina känslor har ni misstagit er, mitt
hjärtas fränka, och uppfattat mina utgjutelser alldeles
oriktigt. Det var en faderlig känsla, som besjälade mig,
en rent faderlig tillgivenhet, Varvara Aleksejevna,
ty jag är för er i faders ställe på grund av er bittra
ställning som föräldralös. Jag säger detta av renaste hjärta
och med uppriktigaste själ som er frände. Och huru det
än må vara med den saken, är ni dock min fränka, om
ock på avlägset håll, den sjunde skeden vatten i
soppan, såsom ordspråket säger, men i alla fall en
släkting, en mycket närstående släkting och skyddsling.
Ty på det håll, där ni närmast skulle haft rätt att söka
skydd och värn, där skulle ni ha funnit bara svek och
skymf. Men vad de där verserna beträffar, säger jag
er, mor lilla, att det inte skulle anstå mig på ålderdomen
att möda mig med att smida rim. Verser är bara strunt.
Nu för tiden få barnungarna smörj i skolan, om de dikta
vers. Så är det med den saken, min kära.

Vad är det ni skriver till mig om bekvämlighet,
stillhet och åtskilligt annat? Kära vän, jag är inte nyckfull
och fordrande, och aldrig har jag haft bättre bostad än
nu. Varför skulle jag nu på gamla dar börja bli kinkig?
Jag äter mig mätt, är varmt klädd och har skor på
fötterna, och varför skulle jag då bråka? Jag är inte
av grevlig börd. Min far var inte av adligt stånd, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:57:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/armaman/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free