- Project Runeberg -  Arma människor /
62

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vad han ville; han bad, att man skulle rulla upp
gardinen och öppna fönsterluckorna. Sannolikt ville han
för sista gången blicka ut på Guds gröna jord, på ljuset
och solen. Jag drog bort gardinen, men den gryende
dagern var lika sorglig och dyster som den döendes
slocknande, arma liv. Solen lyste icke, ty moln
förmörkade himlen med sin töckenslöja. Det var en regnig,
dyster och ruskig dag. Ett fint duggregn smattrade
mot rutorna och sköljde dem med strömmar av kallt,
smutsigt vatten. In i rummet trängde knappt skimret
av den bleka dagern, som blandade sig med det svagt
flämtande skenet från den lilla lampan, som var tänd
framför helgonbilden. Den döende såg på mig med en
oändligt sorgsen blick och skakade på huvudet. Inom
en minut var han död.

Anna Fedorovna föranstaltade själv om
begravningen. En enkel, tarvlig kista inköptes, och en
lastvagn hyrdes. För att hålla sig skadeslös för dessa utlägg
lade Anna Fedorovna beslag på alla den dödes böcker
och tillhörigheter. Gubben tvistade med henne härom,
bråkade och tog från henne så många böcker han kom åt,
stoppade dem i sina fickor och i hatten, gick omkring
så hela tre dar och kunde inte ens skiljas från dem, då
han skulle gå i kyrkan. Under hela denna tid var han
som från vettet och hade alltid något att stöka omkring
kistan med sällsam beskäftighet. Det var tydligt, att
hans tankar inte kunde koncentrera sig på något
bestämt. Varken min mor eller Anna Fedorovna voro i
kyrkan vid dödsmässan. Mor var sjuk, och Anna
Fedorovna, som redan klätt sig för att gå dit, råkade i
gräl med gubben Pokrovskij och stannade hemma. Där
voro alltså bara den gamle och jag. Under gudstjänsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free