Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arma människor
När jag var sjuk, föreföll det mig, som om jag
ovillkorligen måste dö, och då kan ni förstå, huru jag kände
det i går, huru jag njöt. Ni är inte ond på mig för att
jag i går såg så ledsen ut. Det var mig i själva verket
så lätt och skönt till mods, men i mina bästa ögonblick
känns det ändå alltid vemodigt. Men att jag grät,
var en småsak, som ni inte skall fästa er vid, och jag
vet själv inte, varför jag grät. Min natur är nervöst
sjuklig, och mina intryck äro sjukliga. Den bleka,
molnfria himlen, solnedgången, aftonstillheten — allt
var ju så härligt, men jag vet inte, hur det kom sig,
att min stämning i går var sådan, att mina intryck
blevo tunga och kvalfulla, att hjärtat blev överfullt
och själen trängtade efter tårar. Men varför skriver
jag allt detta till er? Allt detta är svårt för hjärtat
att nedskriva och ännu svårare att förklara. Men kanske
förstår ni mig ändå. Både min sorgsenhet och mitt löje.
Vad ni är god, Makar Aleksejevitj! I går såg ni mig
i ögonen, som om ni kunde läsa i dem, vad jag känner,
och ni hänfördes av min egen förtjusning. Om det var
en buske, en allé eller en vattenstrimma jag såg —
överallt framstod ni för mig så stolt och blickade mig i
ögonen, som om ni ville säga, att ni rådde om allt detta.
Det bevisar, att ni har ett gott hjärta, Makar
Aleksejevitj. Och därför tycker jag om er. Farväl! I dag mår
jag inte heller bra. Jag blev våt om fötterna i går och
förkylde mig. Fedora är också krasslig. Glöm mig inte
och hälsa på mig ofta!
Er V. D.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
