- Project Runeberg -  Arma människor /
92

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

givit mig några yttre bevis på sin bevågenhet, vet jag
dock, att han är belåten. Min handstil är ganska
läslig och vacker, inte för grov och inte för fin och kan
närmast betecknas som kursiv, men är i alla fall
tillfredsställande. Hos oss är det på sin höjd endast Ivan
Prokofjevitj, som skriver så bra. Mitt hår har grånat i
statstjänst, och någon större synd har jag inte på
samvetet. Naturligtvis är ingen syndfri i det lilla. Alla äro
vi syndare, och det är även ni, mor lilla. Men för några
större överträdelsesynder eller förseelser har jag aldrig
blivit prickad, vare sig det har gällt något
subordinationsbrott eller en förbrytelse mot den allmänna
ordningen. Härvidlag är ingenting att anmärka mot mig.
Till och med en liten orden har jag fått, men vad tjänar
det till att tala om detta? Allt det där hade ni bort
veta förut, och det hade författaren också bort veta,
ty då han satte sig ner att skriva den där novellen,[1]
borde han på förhand ha tagit reda på allting. Nej,
det hade jag inte väntat mig av er, mor lilla. Av er,
Varinka, hade jag inte väntat mig något sådant.

Nu förstår ni, att man efter detta inte kan leva
beskedligt i sin lilla vrå, var den än må vara belägen, att
inte grumla vattnet, såsom ordspråket säger, att inte
röra någon, utan leva i gudsfruktan för sig själv, på
det att andra inte heller må röra dig och sticka näsan i
din stuga för att se efter, huru du har det inomhus, att
din väst sitter bra, att dina underkläder äro snygga, att
du har ordentligt sulade stövlar, vad du äter och dricker
och vad du håller på att renskriva. Vad gör det för
resten, mor lilla, att jag går på tåspetsarna för att skona


[1] Gogols »Kappan». Den stackars Djevusjkin har tydligen fått
för sig, att Gogol syftat på honom, då han i berättelsen skildrar
huru skrivaren Akakij Basjmatjkin efter ett kalas miste sin surt
förvärvade nya kappa och dör av förkylning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free