Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 3 september
- 5 september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMA MÄNNISKOR
den minsta sysselsättning tröttar mig. Om jag får
någon beställning — hur skall jag kunna arbeta? Det
är det, som gör mig så betryckt.
V. D.
*
D. 5 september.
Varinka, min duva lilla!
I dag, min ängel lilla, har jag haft mycket starka
intryck. För det första hade jag huvudvärk hela dan.
För att krya upp mig gick jag ut och promenerade längs
Fontanka-kanalen. Aftonen var mörk och fuktig. Redan
klockan sex skymde det — så långt är det lidet på hösten.
Det regnade inte, men var dimmigt, och det är inte
bättre det. På himlen drevo molnen i långa, tjocka
klungor. Det var fullt med folk på kaj gatan — idel
folk, som såg otrevligt och ledsamt ut, druckna bönder,
kroknäsiga käringar av finsk härkomst i karlstövlar
och barhuvade, hantverkare, åkare, gatpojkar och en
och annan gesäll i nedsmord blus, spinkig och avtärd
med ett ansikte som doppat i flott och med ett lås i
handen, några f. d. soldater, minst en famn långa, som
bjödo ut pennknivar och bronsringar — ja, sådan var
publiken. Det tycktes vara den tid på dagen, då just
den sortens publik höll sig framme. Fontanka-kanalen
är segelbar. Där låg en massa pråmar, och det var
obegripligt, att de kunde få rum. På broarna sutto
gummor med bigta pepparkakor och ruttna äpplen, och
gummorna voro själva lika blöta och sura. Det är
tråkigt att gå på Fontanka. Våt granit under fötterna
och höga, svarta, nedrökta hus på sidorna. Under
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:57:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/armaman/0139.html
