- Project Runeberg -  Arma människor /
139

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 september

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte hade sett så sjuk och avtärd ut. Han var klädd i
en liten skjorta och ännu ett plagg, var barfota och
lyssnade till musiken med uppspärrad mun och
barnslig förtjusning. Han tittade oavvänt på, hur tysken
lät sina dockor dansa, men hans händer och fötter voro
blåfrusna, han darrade i hela kroppen och tuggade på
rockärmen. Jag lade märke till att han hade ett
pappersblad i handen. I detsamma gick en herre förbi och
kastade ett litet kopparmynt åt positivspelaren; slanten
föll rakt ner i den lilla låda, där dockorna stodo
uppställda, föreställande en fransman, som dansar med
damer. Då slanten slamrade mot lådans botten, spratt
gossen till, såg sig skyggt omkring och trodde tydligen
att det var jag, som hade givit slanten. Han sprang
fram till mig; hans små händer darrade, då han sträckte
ut papperet åt mig och med skälvande röst sade: En
böneskrift.

Jag vecklade ut papperet och läste — ja, innehållet
känner ni till: en mor med sina barn höll på att dö; tre
barn voro nära att svälta ihjäl. »När jag dör, ädle
välgörare, skall jag icke glömma er, som nu icke glömt mina
arma ungar.» Ja, saken var ju så klar, och sådant
förekommer ofta i livet. Men vad hade jag att ge? Och jag
gav honom naturligtvis ingenting. Men det gjorde mig
så ont om honom. Den lilla stackars gossen, blåfrusen
och utsvulten, ljög säkerligen inte, det vet jag. Men det
tråkiga är, att det finns stygga mödrar, som inte ta
hand om sina barn, utan skicka ut dem halvnakna i
en sådan köld med tiggarlistor. Hans mor var kanske
en dum kvinna utan karaktär. Kanske har hon ingen,
som ser om henne, och nu sitter hon hopkrupen i sin
vrå och är riktigt sjuk. Men i så fall kunde hon vända
sig till vederbörande myndighet. Eller kanske är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free