- Project Runeberg -  Arma människor /
150

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 september

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

excellens riktade genast sin uppmärksamhet på min
figur och på min dräkt. Jag kom ihåg, vad jag hade
sett i spegeln. Jag rusade fram för att ta reda på knappen,
ja, jag hade tydligen blivit galen. Jag lutade mig ned
för att ta upp knappen, men den hoppade och rullade,
och jag kunde inte fånga den, fast jag utvecklade all
min vighet. Jag kände redan, att mina sista krafter
sveko mig och att allt var förlorat. Hela mitt anseende,
min personlighet var det slut med. Och i mina öron
ringde det, och jag tyckte mig höra både Teresa och
Faldoni. Äntligen fick jag tag i knappen, reste mig upp
och rätade på mig. Men vilken åsna var jag inte!
I stället för att stå rak och göra honnör med handen vid
byxranden, tryckte jag knappen mot den avslitna
tråden, som om jag ville limma fast den, och smålog till
på köpet, ja jag log fånigt. Hans excellens vände sig
i början bort, men sedan tittade han åter på mig. Jag
hörde Jevstafij Ivanovitj säga: Där ser man bäst, i
vilket skick han uppträder! Att han bara kan och törs!
Ack, kära vän, jag hör ännu det där han skorra i mina
öron. Och så hör jag Jevstafij Ivanovitj säga: Han
har ingen anmärkning, intet tjänstefel. Uppförande
mönstergillt, lön på ordinarie stat. — Nå, kan man inte
hjälpa honom en smula, säger hans excellens, till
exempel genom att ge honom i förskott? — Jo, det har han
fått mångfaldiga gånger, flera månader i förskott. Hans
personliga förhållanden äro väl sådana. Men hans
uppförande är oklanderligt, och han har ej fått någon
varning. — Min ängel, mitt inre förtärdes som av en
helvetisk eld. Jag var färdig att dö. — Nå, säger hans
excellens högt, ni måste skriva om det på nytt så fort som
möjligt och felfritt. Härvid vände sig hans excellens till
de andra och utdelade några order, och så skildes man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 23:36:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armaman/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free