Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23 september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigaste, som den enklaste känsla av anständighet och
takt bjöd honom att icke förtiga, och att han därför
kunde fatta sig kortare i fortsättningen. Han förklarade
nu för mig, att han begärde min hand, att han ansåg
som sin plikt att återupprätta min heder, att han var
rik och att han efter bröllopet ville taga mig med sig
till landet, där han skulle jaga hare; att han aldrig mer
skulle återvända till Petersburg, därför att det var så
vidrigt i Petersburg och därför att han där hade en
ovärdig brorson, som han svurit att göra arvlös. Och
just med hänsyn därtill och av önskan att få lagliga
arvingar anhöll han om min hand, ty det var den
närmaste orsaken till hans frieri. Därpå anmärkte han,
att jag hade det mycket fattigt och att det inte var
underligt, om jag blev sjuk, då jag måste bo i ett så
eländigt kyffe, och han spådde, att jag ovillkorligen
måste dö, om jag stannade kvar bara en månad till.
Han tillade att våningarna i Petersburg voro otrevliga,
och frågade slutligen, om jag behövde något.
Jag blev så förfärad över detta förslag, att jag inte
märkte, att jag plötsligt brast i gråt. Han uppfattade
mina tårar som uttryck för min tacksamhet och sade
mig, att han alltid hade varit övertygad om att jag
var en god, finkänslig och bildad flicka, men att han
inte hade velat besluta sig i denna riktning förr än han i
alla detaljer hade gjort sig underrättad om mitt
nuvarande uppförande. Härvid gjorde han förfrågningar om er
och sade, att han visste allt, att ni var en man med ädla
principer, att han själv å sin sida inte ville stå i skuld
till er, och frågade slutligen, om ni vore nöjd med 500
rubel som ersättning för allt, som ni hade gjort för mig.
När jag förklarade för honom, att det, som ni gjort
för mig, inte kunde gäldas med pängar, sade han, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
