- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
32

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som aldrig glömt någon af de plikter, som för hundrade
år sedan gåfvo en slags förtjänst i samhället.

Med vänskap och högaktning har jag äran framhärda
min lilla aimabla cousines Ödmjuke Tjänare

G. M. Armfelt.»

På hemvägen från Pommern gjorde excellensen Armfelt
ett besök på Hunnerstad, hvarom Ulla i sin dagbok skrik
ver år 1807:

»Den 27 maj kom Generalen hit till Hunnerstad, det
var så roligt. Han är den aimablaste karl jag sett. Gud
gifve honom så mycket godt jag önskar. Det var första
gången han var på Hunnerstad.»

Excellensen Armfelt, som sett världen från så många
håll, som både njutit och lidit i så hög grad, fann ett
stort behag i den landtliga ro och i den oskrymtade kär*
lek, som mötte honom på Hunnerstad, där, enligt hans
egna ord, de unga döttrarna, likt en skön krans, omgåfvo
sin i alla afseenden så respektabla moder. Välplägnaden
var alltid storartad för Hunnerstads gäster. Flickorna
voro väl uppfostrade och saknade ingalunda de talanger,
som pryda och fröjda i ett hem. Ulla, nu 24*årig, sjöng
och spelade och »agerade», Beate Sophie ritade väl och
hade af sin mor fått farfaderns ritbok, där hon sedan själf
förvarade flera egna teckningar — porträtter af grannarna,
djur och landskapsbilder.

Närslutna bref af Gustaf Mauritz visar hur han gladde
sina släktingar, enkannerligen den musikaliska Ulla med
passande och dyrbara gåfvor. Den älskvärdhet han så i
gärning, ej blott i ord, visade var ej en vanlig godhjär*
tenhet, ty han gjorde upprepade gånger för att glädja sina
vänner ej blott uppoffringar af pengar utan ock af egen
bekvämlighet. Det nobla sätt hvapå han öfverlämnade
sina presenter ökade nog äfven deras värde. Ulla visade
ju också sin tacksamhet med ett fint arbete af sina skick*
liga händer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free