Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ilen goda och nådiga excellensens därvaro! Då lefde
iil ven alla minnen upp från forna lysande dagar, liksom
alla lj usa förhoppningar för brödernas framtid.
Kärleken till de senare och till fädernetorfvan var den
bärkraft, som i ensliga stunder lyste upp försakelsernas
och bekymrens stig. Oändliga gånger misströstade mo*
der och barn att kunna behålla »detta välsignade ställe».
Många svårigheter och sorger hade de för Karl och de
trakasserier han råkade uti genom spelskulder och kär*
leksaffärer, där antalet af hans dueller och hans skjut*
skicklighet var lika storartad. Axel däremot gick, redbar
och lugn, pliktens jämna väg. Men, för att använda den
nådiga excellensens uttryck, Axels »pigamour», och detta
i dubbla omgångar, skaffade nog friherrinnan Beata mer
än ett grått hår, mer än en rynka i pannan.
Dock sönerna skulle stödjas och hjälpas fram, kosta
hvad det kosta ville. Detta var en så naturlig sak, att
mor och systrar för den skull underkastade sig allt, öd*
mjukt tackande Gud att de hade sina kära gossar.
Men så kom helgerna och gästbesöken, och då lade man
arbete och omsorg å sido. Då gjordes allt festligt och
rundt och väl unnadt. Då kommo de gammaldags ur*
ringade brokadklädningarna fram. Då kammades håret
högt i tornlika kullar öfver hjässan, det röda sminket lyste
på kinderna, musik och sång ljöd om aftnarna i stora salen,
där den sirliga dansen tråddes och där pantlekarna af*
brötos, när panterna skulle lösas in under glam och skämt.
Då pryddes hemmet med granar, med enris på golfven
och »våra roliga ljus» i alla fönster om juletid. Mor
Maja Stina i Nain berättade att: »Sinkenjes och Rubel*
kneckt va’ två otäcka gubba’, som di klädde ut te’ jula’
ä så satte di dom ve dörra, en på hvar sida, i stora salen
ska en tro. A där satt di och höll vakt tills jula gick
ut med tjugonda Knut.»
Denna tid gjordes många »artiga surpriser». Man age*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
