Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen ej mera än mina rapporter med dem som intressera
mig det fordra — — —
Sedan nu krigslyckan så gynnat kejsarens vapen så att
krigstheatern är i Tyskland, så tviflar jag ej på att kron=
prinsen ju kommer att spela en betydande roll» —
Anette omtalas åter. Men fruktan för kurtis mellan
henne och hans i Åbo studerande son Alexander, »hvih
ken är vacker som en dag och flitigt hälsar på i Äminne
hos Anette» hyser excellensen nu ej längre. »Alexander
är en stor courtiseur, men jag tror att hon är klok nog
att ej falla i hans nät. Dessutom har hon nu en ganska
stor détail. Jag var några timmar på Åminne och hörde
ej annat än godt om henne. Er godhet mot dess flicka
bör himmelen belöna, i synnerhet om hon blir ärbart
och allvarsamt tillhållen att ej sväfva ut som en stor dam,
hvilket nu är sjukan hos de simplaste flickor.
Om Axel blir lycklig i sitt giftermål, så bör vår glädje
bli dubbelt stor, efter vi verkligen frälsat honom från en
stor sottise.
Gubben på Runstorp är ändå rädd för brudstolen.
Han skrifver att dess respekt för den saken är för stor
för att nalkas det allra heligaste. Rask är han och som
en Jerusalems skomakare reser han ännu omkring.––––––
Jag vet ej hvem som skref att Louise hade en väb
mående friare, men ful — vore han beskedlig så gör väl
figuren intet. Den vänjer man sig snart vid.
Min äldsta son är nu här. Han har fått en contusion i
hufvudet, som gjorde honom döf, förmodligen går det öfl
ver. Men vid hans ålder är en sådan evident ledsam. Myc«
ket sjukligt är det i Petersburg. Folk dö som flugor.
Årstiden är äfven högst gemen. Med ett ord, af alla de
horreurer vi sett, borde vi tro att världens sista tid är
kommen.»––––––
1813 d. 6 okt. är excellensen åter på det älskade Åminne.
Han skrifver därifrån till Ulla »sin aldra käraste gudi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
