- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
99

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vintern i St. Petersburg var bister och klimatet osundt.
Excellensen led mycket däraf. Han skrifver därifrån 24
febr. 1814 till Ulla: »Mina krafter återkomma icke och
före sommaren blir det väl icke någon retablissement att
hoppas för mig. Detta ställe, climat m. m. är mig emot.»

Han tröstar Ulla för uteblifna underrättelser från brö*
derna, som äro ute i kriget mot Napoleon och säger, att
om någon olycka händt dem, så hade Clairfelt, som nyss
skrifvit till honom, nämnt därom.

»Nu lära alla samtliga vara gångna öfver Rhensströrm
men. Men likväl icke för att slåss, ty efter allt som i
Frankrike förefallit och förefaller, bör ej freden vara långt
borta. — — —

Tack för verserna, min aimabla vän. De äro rätt söta.
Det är en talang jag ej kände Dig. Om Gud bevarar
kronprinsen och han får återföra i Sverige ordning och
skick, så bör det landet kunna bli lyckligt. Hans snille
och hans mod skall alltid hålla de ärelystna i tygeln,
som velat styra landet och därigenom åstadkommit så
inånga enskilda som allmänna olyckor. — —

Nog begriper jag att Louise skall saknas bland Eder.
När jag såg familjen samlad, hade ni en air af en skön
kedja, från hvilken man ej utan stor skada kunde bryta
en enda länk.»

Omigen klagar excellensen öfver den grufliga vintern
»sådan som den ej varit i mannaminne. Jag, som hatar
köld, är alldeles olycklig därigenom, så mycket mer som
den betager mig all möjlighet att vara i luften och få
nödig rörelse.

Jag skulle mycket önska», skrifver han slutligen, »att
min aimabla cousine Ulla fick göra personlig bekantskap
med min svägerska, då skulle dess rätta och stora värde
komma i full dager. Hon är grufveligen sjuklig, hvilket
bör tillskrifvas de sorger och de ledsamheter hon dagligen
är ett offer för. Dess enda barn, en superb pojke, opp*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free