- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
128

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändå mycket af oss, talar nu så godt om dig och om
Calle, som han håller mycket af, men är så ond för att
han aldrig skrifver och det har han rätt uti. Han hade
med sig alltför vackra sittser till klädningar åt mig och
åt alla flickorna, han är ändå den enda af våra släktin*
gar, som frågar efter oss och kan göra oss ännu mycket
godt, om han vill. Han talar ej nu så mycket godt om
grefvinnan Armfelt som förr, så jag tror han ångrar det
han gjort. Jag krusar inte för honom, ty det har jag
sagt att inte mina omständigheter äro tillräckliga till, och
han är sig så olik. På intet sätt så kinkig som förr, så
att jag tror inte han lefver länge. Han slog ikring i går,
då han satt och talte, så att det tycktes som om han ville
be mig att få Ulla med sig hem på någon tid, det gör
jag ganska ogärna, men skulle det åter komma ifråga,
kan jag väl ej neka honom det på några veckor, ty om
jag nu åter gör det, kan han bli så ond att han ändrar
om det han ämnat både henne och Calle. Jag får nu se
om han nämner det mera.

Ack herre Gud, om du får komma hem, så gläd mig
med och låt mig veta hur snart du tror att du kan vara

hemma––––-— ty det är en sådan glädje för mig att

gå och vänta därpå. Det är väl att du har din Tamino
i behåll. Du skrifver, mitt lilla hjärta, och frågar mig
om de pengar du har skickat hem räckt till dina räntor.
Det har de visst gjort och blifvit öfver, som jag afbetalt
på din skuld, Gud gifve mig den glädjen att snart få
göra räkning med dig om alltsammans. Hur välkommen
du blir behöfver jag väl ej beskrifva.» — — —

Ett par dar efteråt skrifver Ulla den 1 nov. till

»Min lilla bästa Axel!

Millioner tack för ditt bref. Det är så roligt att du
skrifver fransyska. Det öfvar mig nu så att jag kan expli*
cera galant. Gud ske lof att du har hälsan, det är min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free