- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
139

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härvidlag, som ofta annars, prisa försynens stora välgär*
ning att vi så småningom glömma våra älskades fel och
Inister för att endast minnas det vackra och goda hos
dem. Ty att Karl i många fall gjorde fullt så mycket
bekymmer som glädje, huru de förra än förlätos och öf=
verskyldes, kan ej förnekas. Så skrifver t. ex. Ulla redan
i juli 1810 till Axel: »Gud ske lof lilla mamma är frisk,

men nog tär denna sista händelsen med bror Carl på
henne och det är för hårdt mot den stackars Calle, men
det är en underlig blandning uti hans humör och karak*
tär. Han talar så ofta om dig och tänker som vi alla,
att du skall komma hem. Han är nu ute med sin ålref,
som han är rätt lycklig med. Det är mycket besvär där*
med, men det är så väl att han occuperar sig.

Det var så roligt på Orraskog i söndags, alla var så glada.
Gamla riksdrotset1 är nu så ’komod’, men min nådiga
tant är lika rask och nådig och nu är det så vackert.

Det är bra så länge lilla mamma är till, men sedan
är knuten upplöst och kan ej bära sig. Jag har den olyc*
kan att tänka långt framför mig. Om Calle hade hälften
däraf. Det skall bli så roligt att få tala med dig. Jag
har tänkt ut en plan för min framtid; om jag lefver efter
lilla välsignade mamma, om du tycker om den. Tiderna
kan visst förändra sig, men något ändamål skall man
väl ändå ha för sig — jag som tänker så mycket.»

Karl var alltfort och hela lifvet igenom likadan. Snäll
och god och nöjd, men ej att lita på, då frestelsen loc*
kade honom hit eller dit. Därför var det i alla fall lug=
nast att ha honom inom familjekretsen älskad, stödd och
till en viss grad öfvervakad.

Vid Kalles hemkomst 1817 skrifver Ulla i dagboken:
»Gud bevare honom för alla olyckor och låte honom
kunna glädja lilla mamma och bli en nyttig människa.

1 CarlsAxel Wachtmeister till TrollesLjungby. Troligen då med
fru gäst hos Armfelts på genomresa uppåt landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free