- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
187

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig för friherrinnans hälsa och önskar kunna hjälpa hen*
nes klena bröst samt tillråder ett besök hos Kisafrun, som
är öfverallt omtald som ovanligt snäll. Hon skall skaffa
och sända hennes adress. Hon tackar för att baron om=
nämner alla sina barn. »Jag intresserar mig så mycket
för dem. Jag vet ej hur det kommer sig, men det är
alltid något mera vänskapligt, som närmar mig till dem
än till andra, fast jag aldrig har och kanhända aldrig får
se dem. Gud gifve dem allt godt och att de uti allt
måtte göra glädje åt sina föräldrar, ty ingen sorg är så
frätande, som den man får af sina barn. Af barons bref
ser jag att min Minnas ställning är på lika dålig fotsom
den varit har, och det gör mig ledsen. Likväl får jag
säga att hennes sista bref var rätt förståndigt skrifvet.
Hon beskrifver arrendevillkoren. Det skall vara god åker
och godt bete.» — — —— — — — — — — — — — —
Minna hade tagit en skolmästare till sig för att han
tillsammans med sex andra barn skulle lära hennes lilla
Anna Lisa att läsa. »Minna själf är ju ute med pigorna
på arbete, utom de stunder hon lagar deras mat.» Minna
ville att modern skulle flytta ned till dem och lofvar eget
rum m. m. Det var Anettes innerliga önskan att komma
ifrån det »stojande världslifvet» och »i enslighet uppoffra
sina återstående dagar för sitt barn». Hon är dock rädd
för sammanlefnaden med Minnas man och den långa
obekväma resan. — »Jag som är van att resa bekvämt.»
Hon begär Axels uppriktiga råd i denna sak. »I juni
1839 är mitt år på Lagmansö slut», skrifver hon och be*
rättar att hon ej orkar vara där längre, »ty samma höst
kommer general Stjerncronas hela familj dit och skall
vara där ett helt år.» Det är ett underverk att hon hållit
ut så länge med en så tröttsam befattning. Vidare fröjdas
Anette i sitt bref att barons hälsa är så god. Hon ber
honom dock vara försiktig med badandet, drickandet af
3 glas vatten till frukosten och att vid sina år gå 3 mil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free