- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
215

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»1858 den 8 dec. dog min kära goda bror Carl. Ack,
så stor sorg. Jag är nu utan stöd. Han var allt för oss
till nytta och till glädje, har gjort oss så mycket godt,
gifvit oss allt. Gud välsigne honom och låte hans goda
ängel vara här och bevara oss. Han var vår försvarare
dag och natt. Nu är min sorg och saknad så stor att
jag ej förmår den beskrifva. Gud förlåt min klagan och
hör min ödmjuka bön att jag snart får komma efter. Nu
är så ledsamt att lefva. Ack hvarför skulle han dö, som
var så nyttig och god?

Ulla.»

»Ack, jag kan knappast för mina tårfyllda ögon skrifva
ut, att min så älskade kära bror, min lille bäste vän här
på jorden, gick ifrån mig och till min nådige Gud och
våra kära älskade föräldrar och nu får njuta den himmeb
ska glädjen för all sin godhet mot mig och oss alla.
Ack, han är så saknad. Jag kan aldrig blifva glad mer
här i världen. Ack, min nådige Gud. Ack! gif mig den
stora nåden att jag snart får komma till honom för Jesu
Christi skull, i Jesu namn.

Beate Sophie.»

Vid Karls graf höll brodern följande tal:

»Den varma innerliga broderskärlek, som förenade mig
med min aflidne broder manar mig att vid detta tillfälle
yttra några ord om honom.

Uppfostrade af gudfruktiga och fromma föräldrar, som
lärde deras barn värdera den stilla glädjen i det husliga,
föranledde detta förhållande att de äfven från barndomen
slöto sig närmare hvarandra. Denna syskonkärlek fortfor
och upplifvades allt mera ända till en högre ålder ge*
nom min brors och trenne systrars enskilda sammanleh
nad och ett oftare umgänge med de öfriga syskonen och
har nu uppväckt den bittraste sorg efter det blad, som
vissnat och fallit ur syskonkransen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free