- Project Runeberg -  Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste /
222

(1916) [MARC] Author: Ada Rydström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej så väl medfarna, men dock sällsynt vackra gamla möbi
ler försåldes.

Axel beslöt sig, ehuru han ej själf ville lämna sitt vackra
Prinsnäs, att behålla sina fäders egendom Hunnerstad,
därifrån han hade sina gladaste minnen.

Den 20 juni 1867 slutade Axel Vilhelm Armfelt
sina dagar på Prinsnäs, 82 år gammal. Hans så ömt
älskade hustru lefde ända till d. 1 mars 1879, då hon
afled hos sina barn på Hunnerstad.

Med öfverstelöjtnanten baron Axel Armfelt, bortgick
ur tiden en hedersman af gamla stammen. I vår tid är
en personlighet sådan som hans svår att finna. Några af de
ord, som yttrades, då hans stoft bars ut från det kära
hemmet, må här anföras: »En ädel och högaktningsvärd man,
en trogen make, en huld och vördad fader och farfader,
en god och älskad husbonde, som här i detta stilla tjäll
lefde, trodde och bad och som här med en så vänlig
blick och ett så hjärtligt välkommen mottog oss — Hos
nom sakne vi i dag!» — — —

Äfven för den, som ej i lifvet, men senare genom den
hänsofnes egna anteckningar och bref lärt känna honom,
står hans bild i många afseenden som en ledfyr vid sö*
kan det af lifvets goda väg, den till sann lycka, inre och
yttre fullkomlighet ledande! Ty, som det yttrades vid
hans graf: »Den rättfärdiges åminnelse lefver i välsignelse.»

Ännu ligger det gamla Hunnerstad på sin kulle och
blickar öfver vida fält ned mot sjön Solgen. Men det
är andra ägare, som nu fröjdas öfver dess växande skör*
dar. Ingen baron Armfelt vaknar längre som arfvinge till
sina fäders gård i den vapenprydda vagga, hvilken for*
dom stolt gungat telningar af detta ädla namn. Ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 11 20:28:12 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/armfeltare/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free