- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
16

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

var en stat i staten, för stor å ena sidan att inrangeras
som en naturlig lem i hela statskroppen, för liten och
för kortsynt å den andra att vara dess huvud. — Och
trots Napoleons framfart, trots att han, som Arndt säger,
ryckte undan det ena stödet efter det andra från
Tyskland, framhärdade Preussen envist och egennyttigt att
vara neutralt. År 1805 kommer, Österrike får ensam
bestå kampen mot Napoleon, just när Preussens stöd
som bäst behövdes för det vacklande tyska riket ställer
det sig genom fördraget i Schönbrunn definitivt på
Napoleons sida; ett par veckor därefter kom freden i
Pressburg, »då allt som ännu fannå kvar av Tyskland
trampades i stoftet». Härefter kunde man ej längre
tala om något tyskt rike. Det var under den tryckande
stämningen från detta år som »Tidsandan» (Geist der
Zeit) blev till. Det är Arndts andra stora uppgörelse
med tiden. Temat känna vi igen från »Germanien och
Europa», anklagelsen mot tidens abstrakta väsen och
botemedlet, att »återvända till det förlorade
världsförståndet och den förlorade världskänslan». Men här har
allt bestämd och fast prägel, här är ej längre plats för
vaga drömmerier, det finns intet »töcknigt, skevt och
osammanhängande», för vilket Arndt själv så kritiskt
klandrar sin »Germanien och Europa», allt är här »smitt
på tidens glödande städ». Hans gissel träffar alla som
ha del i det politiska eländet, furstarna, som övergiva.
sin ära och sina folk och kasta sig i armarna på den
franske tyrannen, färdiga att för några eländiga fördelar
offra sina heligaste plikter, adeln som förlorat varje spår
av adligt sinnelag. Allt hans hat samlar sig som i en
brännpunkt emot Preussen, han har ej ord starka nog
att uttrycka Preussens skuld mot fäderneslandet. Preussen
har blivit Tysklands onda öde och förrädare. — Liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free