Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
ning grundlades, som alltsedan utmärker Arndt. I ännu
närmare beröring med det svenska kulturlivet kom Arndt
andra gången han vistades här. Vi veta att han då
stod i förbindelse med de litterära kretsar, där den
spirande nyromantikens idéer funno bördig mark. —
Malla Silfverstolpe nämner Arndt i sina »Memoarer» som
»den livlige, snillrike professor Ernst Moritz Arndt»,
men hur pass nära förbindelsen mellan dessa kretsar och
Arndt varit, är dock ej gott att avgöra, impulser har han
väl mottagit därifrån, troligt är dock att han givit mer
än han mottagit. Men det huvudsakliga blir att Arndt
visar sig som en intim kännare av många av de bästa
sidorna i svensk kultur; ja ej blott som kännare utan
även som nyväckare, i det han påvisar kulturskatter
som de bildade, ännu fångna i en främmande
kulturriktning ej nog förstått att värdera. Det är ej utan
att Arndt i sina litterära omdömen flera gånger
föregriper romantiken i dess mognaste teckningar av de
litterära gestalterna. — Arndt äger det finaste intuitiva
spårsinne, då det gäller att finna vilka som ge det
fullödigaste uttrycket för nationens väsen. Ett par år efter
sin vistelse här utger han »Svenska diktare i
översättning», det är de gamla 1600-tals skalderna Columbus
och Lucidor han valt. Även om vi här ha att räkna
med svenska litterära inflytelser, bevisar redan denna
tolkning en levande och ursprunOhg känning med de mera
intima dragen av svensk poesi. Ännu mer kommer detta
kanske till synes i hans teckning av Bellman och framför
allt av Ehrensvärd. Förträffliga karaktäristiker hade ju
redan den franskklassiska tiden åstadkommit av den förre;
man behöver ju blott tänka på Kellgrens »Företal», men
det ligger i Arndts korta och även ofullständiga
skissering något mera, eller rättare, han har där givit de drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
