Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
kallade att frambringa en ny andlig rörelse, ty han
menade att hos dem spåra längtan efter en bättre stat
och en.kraftigare mänsklighet. De första kraftiga
vingslagen av denna längtan skulle han förnimma i Preussen.
Visserligen hade den nya anden ännu ej gripit hela
folket. Men i de patriotiska kretsar som i Berlin
samlades omkring Arndts vän Reimer och Heinrich von Kleist
levde den ett intensivt liv. Här kände Arndt levande
och livgivande energi strömma emot sig. De politiska
fordringar han uppställt för enhetsverkets genomförande
vinner under umgänget i dessa kretsar sin första klara
och fasta utformning. Men här mötte han redan också
den reaktionära statsåskådning som kom att utmärka den
tyska romantikens män och som efter befrielsekriget
fick tjäna som upphöjd filosofisk motivering för den
krassa obskurantism och reaktion som efter bästa
förmåga sökte tillintetgöra den nya ande som väckts till
liv hos tyska folket under de stora åren 1812 och 13.
Arndt blev ju själv offer för denna reaktion.
Med hela sitt hjärta omfattar Arndt den preussiska
reformen, och hans skrift, »Bondeståndet politiskt
betraktat» (1810) är ett försök att sprida dess idéer & vida
kretsar av folket. Den är buren av den breda
demokratiska anda som är själva nerven i Arndts åskådning.
Bönderna hade genom det preussiska ediktet 1807 blivit
fria män »men de måste också känna sig som fria
borgare». Arndt fordrar därför en självständig representation
för dem. Det är en tillämpning av hans stora tanke
om enheten mellan stat och folk. Den tanken hade
Arndt ständigt burit inom sig, men för första gången
formulerar han klart den rent aktiva förbindelsen mellan
stat och borgare; han önskar nu också en uppfostran
som »i mannen låter oss förnimma borgaren», således en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
