Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$2
det dock att lära dem förstå, att endast en stark och
enig tysk nation var den verkliga borgen för fred och
lycklig utveckling. Och de tyska furstarna och
diplomaterna hur mycket förstodo de vad det närvarande
läget krävde, förstodo de sin plikt mot det vaknande
Tyskland, mot det vaknande Preussen? Ännu blott i
detta land hade den rätta tyskheten ett säkert fäste.
Arndt måste säga sig, att furstarna alldeles ej intogo en
rätt ställning till den pågående kampen, att de fullföljde
sina egna småsinnade och fördärvliga intressen i stället
för att offra dem för fäderneslandets stora gemensamma
sak. Med sina ord måste han fortfara att visa folket
och furstarna vägen. Men vi ha redan gått tiden i
förväg. Den avgörande segern var ännu ej vunnen och
de mödosamma <underhandlingarna och kongresserna,
»som skulle bringa någon reda i Europas förvirrade
förhållanden och särskilt i Tyskland», men där hela
omogenheten, splittringen och egennyttan bland de tyska
staterna ohöljt framträdde, håde ännu ej börjat. Den
främsta uppgiften var ännu att hålla hänförelsen, som
tänts, vid makt hos folket, mana det att modigt gå
vidare på det offrandets väg, som måste föra till segern.
Och Arndt är outtröttlig att predika detta evangelium.
Främst gör han det kanske nu genom sina dikter.
Vi ha hittills endast tillfälligt omnämnt Arndt som
skald, dock får man blott en fragmentarisk och
ofullständig bild av honom om hans diktning ej får sin
riktiga värdesättning. Väl ägde han ej »det lätta
fluidum» som tillåter skalden att konstnärligt tolka
stundernas skiftande upplevelser, men då det gällde att låta
sin egen känslas mäktiga flod i starka lidelsefulla rytmer
strömma ut över ett helt folk, då var han diktare. Och
patriotiskt skaldskap har väl ej ägt så grandiosa
dimen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
