- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
59

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59
fram till egen makt, är boken snarast den okuvlige
optimisten Arndts bekännglse, ett manligt quand méme.
Med glädje ser han den tekniska utvecklingens framsteg,
hur den ständigt erövrar nya områden av världen. Och
han väntar därav stegrade lyckomöjligheter för
mänskligheten. Preussen ser han trots de långa
depressionsåren dock som »det förhoppningsfullaste livselementet» i
Tyskland. »Ljus, klarhet, tapperhet, det mest strålande
andliga mod, denna nordiska lutherska arvedel är det
egentliga preussiska livet, ljus, konst och vetenskap heter
inskriften på den fana varunder Preussen blivit stort och
skall bliva ännu större». I den konstitutionella
författning, som framdrivits genom revolutionen, men vars frukter
ännu ej hunnit visa sig, såg han det verkliga medlet
att skapa friskt blod i samhällskroppen. Han manar
bevekande till samling kring fasta och rena uppsåt,
något historiskt obevekligt öde finnes ej, för viljans
idealism finnes det åtminstone ej. Och han slutar med
att bekänna sin hänförda och oryggliga tro på den tyska
enhetssakens seger, på det enade Tysklands
världshistoriska uppgift. — Pro populo germanico blev Arndts
testamente till sitt folk, den sista stora rekapituleringen
av de idéer, vars förkunnare han alltid varit, hans
bekännelse av sin tro på deras livsduglighet i det
närvarande och i framtiden. — År 1860 slöt han, nittioårig,
sin långa levnad.

Arndts ställningstagande till varje enskild politisk och
kulturell tidsfråga efter befrielsekriget ha vi här ej
kunnat beröra. Vi ha måst inskränka oss till de stora
dragen och kunnat göra det, emedan Arndts förhållande
härtill endast utgör liksom den nödvändiga slutledningen
av de premisser vi förut sett utveckla sig hos honom.

Arndt ha vi i början av denna inledning betecknat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free