- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
69

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

på det schoritzska granngodset Silmnitz, en halv timmas
väg från oss. Ännu i dag ser jag denne gubbes
godmodiga och rödlätt gladlynta ansikte framför mig. Nästan
varje afton kom han hem och spelade ett parti kort
eller damspel med far. Men bäst hade vi barn det, när
han ej träffade far hemma; då tog der vänlige gubben
mig och min bror Karl upp i knät och berättade
krigsoch mordhistorier och andra underbara äventyr, som vi
hörde på med obeskrivlig förnöjelse. På söndagarna
kom också fru kaptenskan, alltid i full ståt efter
dåtidens mod och gubben för det mesta i full uniform med
härligt pudrad peruk, med värjan vid sidan och gyllene
sporrar på stövlarna. På sådana galadagar och i
synnerhet vid de stora högtiderna gav han oss barn rikligt
med gåvor och efter inera än sextio år svävar ännu
hans kära gestalt framför mina av vemod skymda ögon,
såsom bilden av en mild och vänlig julängel. Ty denne
gode gubbe var jämte sina gåvor också en fridsängel
och befriade ofta mig och min bror Karl från
välförtjänt tillrättavisning.

I Schoritz lektes alltså min barndoms första lekar.
Det var år 1775 eller 1776 som inspektor Arndt
flyttade från Schoritz en halv timmes väg därifrån och
blev sin egen oberoende herre. Greven förpaktade
nämligen dessa gods till flera arrendatorer och min far blev
arrendator i Dumsewitz och Ubechel. Varken han eller’
mor hade tillräcklig förmögenhet för ett sådant företag.
Vänner i Stralsund, vars förtroende han förvärvat,
tillsköto den nödiga summan.

Vi bodde nu i Dumsewitz fem eller sex år, till år
1780 tror jag. Vi voro nu en fyrväppling av pojkar
och snart föddes här en flicka och en gosse, så att
i Dumsewitz halva dussinet blev fullt, vilket sedermera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free