Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
och satt på eftermiddagen omkring kaffebordet hos den
gamla, änkeprostinnan von Brunst, vars man för länge
sen också varit präst i Gartz. När magistern då
föreställde mig för herrarna och damerna i sällskapet och
berömde mig som en flitig pojke, reste sig bland damerna
en då ännu ung mamsell, syster till fru Stenzler, prydd
med de grannaste svarta muscher på kinderna och med
plymer och sidenband fladdrande omkring sig, och gjorde
en formlig anklagelse mot mig. Saken var följande:
Min bror Karl och jag besökte ofta, då vi gingo till
högmässan pastor Stenzler och blevo då för det mesta
kvarbjudna till middag för att sen på eftermiddagen gå
i katekesförhöret och så resten av söndagen roa oss
tillsammans med pastorns son Lorenz och ett par pojkar
von Kahlden, som också brukade vara där. Vilt och
uppsluppet gick då leken från pastorns trädgård, från
Gartz gamla slottsmur! en rest av den forna hedniska
fästningen Carenza, ända: bort till skogen. Att leta
efter fågelbon i häckar och skogar, i lador och magasin,
efter igelkottar och småkryp bland buskarna jämte
allt annat som hör till pojkålderns lekar utom vilda
hopp och krumbukter, allt det fattades naturligtvis ej.
Men nu hade man ett par dar före marknaden, i
pastorns trädgård funnit att flera bakom ett litet skjul
stående drivbänksfönster blivit söndertrampade och spåren
av gossfötter i närheten. Talet föll tillfälligtvis därpå
i sällskapet och den svartmuschade damen for ut: »Vem
som gjort det, behöver ingen tvivla på, det är den vilde
monsieur Moritz som alltid sätter i väg som en
unghäst över buskar och blommor.» Med dessa ord fästes
hennes blickar på mig, så att till och med de som ej
kände mig i sällskapet nu fingo veta, vem jag var. Till
och med mina föräldrar syntes sätta tro till vad hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
