- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
90

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

franske befälhavaren med dessa djärva ord: »Min herre,
Ni har gripit de oskyldige, jag ber Er, släpp dessa män
lösa, de äro oskyldiga och förförda, här har Ni
förbrytaren, tag mig, skjut mig om Gud tillåter Er det,
ödelägg och bränn ned mitt hus, jag är förföraren, den
ende skyldige. Jag har predikat för dessa stackars
bönder, att de till sista man mäåste strida för sin konung
och göra fäderneslandets fiender avbräck.» <Dessa ord,
talade ur ett modigt och tappert hjärta, rörde
fransmannen; han lät lösa fångarna, pålade dem ett drägligt
penningestraff för sina trupper och lät till tecken, att
han utfört den befallda nedbränningen av byn, tända på
några eländiga tomma bodar utanför densamma, där
fiskarena brukade laka sill. Pastorns gärning var stor,
större den ädle fransmannens, som betvang sitt upprörda
sinne. Varför har jag ej fått reda på hans namn?
Med herr Dankwardt började en ny avdelning i
pojkarnas liv och en slags skola för de blivande
studenterna, vilka svenskarna efter deras
huvudsysselsättning kalla för läskarlar. Det fanns i grannskapet
flera kandidater som varje vecka tillsammans höllo
något som liknade en klubb, där de samtalade och
även sammanförde sina lärjungar. Också läto de
och öns präster i ett rätt ansenligt läsesällskap allt
nytt i skönlitteraturen gå runt, varav naturligtvis också
vi och vårt hem fick sin goda andel. Av de gossar
som genom denna kandidatklubb sammanfördes voro
vår närmaste granne Gottlieb von Kahlden, vidare
Buslaf von Platen och Kristof von Schmitterlöw våra
vanligaste lekkamrater. Denne Kristof var vår driftkuku.
Han hette blott »långe Stoffel», slutligen till och med
»lejonet i öknen», ty herr Kosegarten hade besjungit
hans sköna tant och i sin dikt invävt en riddar
Schmitter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free