Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
sig, bland vilka vi funno flera trogna kamrater, som
lärde oss nya lekar och tidsfördriv, isynnerhet flera slags
bollspel, och intresserade oss för att bygga båtar och
segla på våra många dammar, samt skridskoåkning på
den spegelblanka isen och fågelskytte om sommaren.
För denna sommarförlustelse som en efterhärmning av
huvudstadens, upprestes på den lilla grankullen på vår
betesmark, av oss kallad Bakenberg, en lång stång och
en fågel uppsattes i toppen, som vi ofta två, tre dar
sköto på med pil och båge, tills slutligen det sista
nedskjutna stycket gjorde en i skaran till segrare. Det
gavs sen vanligen i pingstveckan en stor festlighet.
Med stor högtidlighet under horn- och trumpetklang
marscherade man ut; ett par blomster- och kransprydda
tält voro uppslagna, där man fick smörgåsar, kakor och
punsch och vartill i regel alla våra vänner i Stralsund,
både unga och gamla, inbjödos. Detta nöje påminner
mig om något elakt, som jag måste berätta om, och
som sannolikt faller inom ett av de sista åren av vår
Grabitzvistelse. — Fritz och jag hade som
inledningsprogram till skyttehögtidligheterna skrivit var sin dikt, som
förelästes, och Fritz ord vunno som de verkligen lustiga
och kvicka en oerhörd seger hos åhörarna,, mina högtravande
och bombastiska gav däremot ingen anklang. Jag greps
då av avundsjukans onda ande, och när Fritz just gick
i vägen för mig med något, for jag ut mot honom
häftigare än tillbörligt, under det jag plågades av
avundens förödmjukande känsla.
Nu måste jag slutligen nämna ett ställe, dit jag ända
in i trettio —fyrtio års åldern har vallfärdat, till fots,
till häst och i vagn som till en festplats. Detta ställe
hette Posewald, en till Putbus hörande gård en liten
bit därifrån. Där bodde patriarken i familjen, den gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
