- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
95

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

snarare han avbildade det i sina seder och sitt samtal.
Han var en vacker man av medelstorlek med ett
ansikte av ädel bildning, ljushårig och blåögd, nästan
alltid glad och munter liksom en som ej vet av sorger
och sorgliga ting. Han var mindre bildad än min far
men hade en medfödd begåvning och sinne för naturen,
varför han ej behövde någon konstlad förströelse; så
t. ex. spelade han fiol men ej kort, och sedan han
hade gjort undan sitt arbete på åkern, eller trött av
jakten tillsammans med oss njutit av Guds gåvor, som
i rikligaste mängd alltid funnos på hans bord, brukade
han kväll eller middag sitta framför gårdsporten och
ville då gärna, att man slog sig ned bredvid honom
och han fick berätta om traktens sagor och äventyr,
om hur den nordiske konungen Olaf Tryggveson
störtade sig i havet — där Westerhusens kyrktorn höjer
sig, har en konung med gyllene krona störtat sig i
havet, ännu ser man hans huvud och hans gyllne krona
blixtra fram i midsommarnatten — och om slaktfälten vid
dessa kuster, där Karl XII och den gamle Dessauren
hade kämpat med varandra; då lät han också hämta
fram kanonkulorna, som hans folk plöjt upp på fälten
omkring Nadelitz eller grävt fram ur gravar och dammar.
Ty den gode gubben berättade gärna och levande och
hörde också gärna på då man berättade för honom, visste
mångahanda om rägenska och svenska händelser och
hade ur mången gammal krönika, som han hade liggande
på sin hylla, plockat ut mycket även om den allmänna
och tyska historien. Men det bästa var mannen själv.
Han var ständigt hjärtlig och modig och överströmmade
alltid av skämt och glam. Intet skämt var honom för
lustigt, men oskickligt fick det ej vara, och han brukade
gärna anföra följande ordspråk, varifrån han fått det, vet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free