- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
98

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

de bägge yngsta, tvillingarna Joakim och Kristian, i
ålder näst min fader. Joakim var arrendator, ej stor
till växten men mycket rask och kraftig med en
medfödd kvickhet och skärpa i omdömet, en bekymmerslös
vildhjärna, som jag inte sett maken till, men det gällde
blott festliga stunder, ty i sitt arbete var han en mycket
ordentlig och förståndig man. Honom lärde jag först
senare känna och uppskatta. Han hade ett fint och
vackert utseende med strålande ögon och en fast blick
av det slag, som ej ens djävulen skulle kunna bringa ur
fattningen. Mera förstånd, klarare omdöme och frimodigare
väsen har jag sett hos få människor. Därför var han
med all sin lätta och godmodiga lustighet emellanåt
ganska skarp, emedan de flesta människor förekommo
honom som dumhuvuden eller drömmare. Åren 1804
—1812, då jag åtminstone ibland uppehöll mig i
hemmet, var han rätt mycket hemma hos oss eller hos
de andra bröderna, och jag har mången gång suttit och
spelat eller samspråkat med honom till långt in på natten.
Ty det behövde han. Då andra människor gingo till
sängs, ville han gärna ha ett par kamrater att spela kort
eller samspråka en tre, fyra timmar med för att hjälpa
sig över natten. ”Ty hos honom visade sig den
egendomliga företeelsen, att han i förhållande till andra
dödliga knappt behövde hälften så många timmar till
sömn. Det var en naturegenhet, som visade sig däri,
att det vid elva- tolvtiden riktigt började ryka om hans
kraftiga hår, som om det badat i svett.

Den andre, Kristian hade som en vild och glad
gynnare i sin ungdom begivit sig hemifrån; det berömda
preussiska dragonregementet Anspach och Bayreuth fick
tag i honom, och han avancerade där till vaktmästare.
Även han bodde under sina sista år i patriarkens hus;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free