- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
131

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 31

mats i hjärnan och ännu ligger i oordning huller om
buller. Jag började som lärare med allt möjligt, som
jag knappt var vuxen, stannade slutligen vid historiska
föreläsningar, hade ofta talrika åhörare och kände mig
frisk och arbetsduglig. Ännu tänker jag på denna tid
trots dess sorgliga minnen, med glädje.

Härifrån gingo nu pilgrimsfärderna utom till det kära
hemmet ofta över till Rügen, till patriarken i Posewald,
till general von Dyke på Losentitz och till
superintendenten Pritzbur i Gartz, också tvenne patriarker som
den gamle Hinrich Arndt. Ofta förnam jag en längtan
att uppsöka dessa härliga människor, som jag kunde
nå på fem, sex timmar. Det var härliga avbilder
av gudsbelätet, trenne patriarker, som man kunde
hämta kraft av, då spekulationens luftiga andar, likt
spöklika höstvindar blåsa genom den torra åkerstubben
och de öde bokbladen och vilja föra oss bort i en kall
och tom dimvärld. Jag blev här också politisk skribent.
Min vän Steffens har skrivit en bok, »Hur jag blev
lutheran.» Jag skall här åtminstone i korthet antyda
hur enstaka frön så småningom utvecklades till en stor
politisk planta eller ogräs. Jag beskriver härvid på
samma gång hur liknande frön grott och växt och
liknande känslor uppstått hos miljoner tyskar.

Med rätta betraktar man den franska revolutionen
som övergångspunkten mellan den sinnligt sentimentala
och estetiska epoken och den överdrivet filosofiska och
politiska och som början till utslocknandet eller
undertryckandet av alla andra känslor. Men i viss mening
hade hos mig mycket tidigare, redan i pojkåldern flera
egendomliga och ensidiga åsikter satt sig fast, som ännu
ej vilja vika från mitt snövita huvud för varningar och
bättre insikter. Jag hade redan som liten pojke mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free