- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
137

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Napoleon, ej den listige, slutne, hånfulle korsikanen
endast, född i det land, där honung är gift, på vilken
de lögnaktige sedan försökt hetsa all Europas vrede
som på den store syndabocken, det var ej honom jag
mest hatade, dem var det fransmännen, de bedrägliga,
övermodiga, giriga, baksluga och trolösa riksfienderna
sedan århundraden tillbaka, dem hatade jag i vrede,
mitt fädernesland älskade jag mnu i kärlek och vrede.
Också den svenska partikularismen var nu på en gång
död, de svenska hjältarna voro i mitt hjärta nu heller
ingenting annat än toner från det förgångna; då
Tyskland genom sin tvedräkt ej mer fanns, omfattade mitt
hjärta dess enhet och evighet.

Nästan samtidigt utgav jag två små politiska skrifter.
Den första under titeln »Germanien och Europa» var
ingenting annat än det något vilda och brottstycksartade
utbrottet av min åsikt om världsläget 1802; den andra
»Livegenskapens historia i Pommern och på Rügen»
behandlade ett missförhållande i mitt hemland.

Min lilla bok uppväckte naturligtvis hat och buller ej
blott bland adeln, som jag mest syntes anklaga utan
också hos andra halvförnäma och hos många rika och
adligt sinnade, som ropade ut: mig som en
folkfördärvare och bondeuppviglare. Till och med många
recensenter tutade detta i öronen på mig och en sade
torrt, att förhållandet mellan de stora godsägarna och
bönderna i svenska Pommern ej på långt när var så
dåligt; man kunde väl märka på min skrift, att jag
tillhörde bönderna och hade känt trycket i min familj och
häri låg orsaken, att jag om också oavsiktligt och
omedvetet, ofta framställt förhållandet ensidigt och partiskt.

Vid detta tillfälle måste jag så att säga tala ex domo
pro domo. Min far var visserligen son till en herde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free