Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
voro och frågade hur jag tänkte ta mig ur den
obehagliga klämman, ty konungen syntes vara mycket
förtörnad. Jag bad om boken och om en penna och
strök nu också under en mängd ställen, där det
orättfärdiga i dessa förhållanden framställdes och bad honom,
att han nu skulle framlägga den för hans majestäts
ögon. Det gjorde han, och konungen svarade: »Om
det är så, har mannen rätt.» Och så for jag
tillbaka från Stralsund utan att ett hår kröktes på mitt
huvud. Kanske hade de av mig understrukna ställena
bidragit till att livegenskapen efter några år upphävdes
av konungen, och att patrimonialsdomsrätten ersattes av
kungliga kretsdomstolar.
Efter dessa och andra små arbeten under min
Greifswaldstid beslöt jag göra min resa till Sverige och
tillfredsställla en önskan, som jag länge närt, att lära känna
detta nordiska land, som har så stort samband med
det tyska folket och tyska historien och då stod i
närmaste förbindelse med mitt hemland, lära känna det
genom egen åskådning, mera levande än jag hittills kunnat
göra det genom böcker och de många svenskar, som
levde och umgingos bland oss. Jag begärde och
erhöll ledighet till denna resa, som jag företog helt och
hållet på min egen bekostnad. Denna gång till min stora
smärta. Ty just som jag hade fått min ansökan bifallen,
kom det bref från en rik vän och landsman från Hamburg,
som inbjöd mig att tillsammans med honom på hans
bekostnad, blott för att han skulle ha en rask och glad
reskamrat, göra en resa genom hela Pyreneiska halvön.
Hur gärna hade jag ej begagnat detta sällsynta tillfälle,
men jag hade så bundit mig, att jag ej kunde ta mitt
ord tillbaka; jag hade nämligen för min ansökan om
ledighet framställt sådana skäl, att jag var rädd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
