Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
timme på sjön, förrän det kom en häftig och svår vind,
och alla dessa fata och dåliga skepp löpte åter tillbaka.
och skepparen förklarade för mig, att vi efter
väderleksutsikterna nog måste ligga stilla fyra, fem dar, ja
att man ibland måste ligga åtta, tio dar och vänta på
god vind. Vad var att göra? Jag måste alltså slutligen
våga landresan och tingade en körkarl, som efter
halvannan dag körde mig över Treptow och Kammin till
Wollin. — Där satt jag åter fast. Jag hade här,
med stav i hand över öarna Usedom och Wollin, lätt
kunnat slå mig igenom till det bekanta Wolgast, om
jag för det första ej fruktat, att där genast stöta på
bekanta och för det andra ej haft så tung packning, som
jag ej gärna ville bli av med, och som lätt skulle kunna
göra mig misstänkt. Jag hade nämligen två koffertar
och en väldig stor korg med ett rätt ansenligt innehåll,
ty mina vänner i Stockholm hade vid min avresa proppat
den full med "ädla viner, chokolad, té, korv, ost o. s. v.
o. s. v. Jag måste här alltså åter tänka på att segla in
i Peene till Anklam. Men inte heller här voro
vindarna i förbund med mig. Två gånger försökte jag
att fara ut med en liten segelbåt, två gånger förde oss
vindstilla och motvind åter tillbaka till Wollin. Först
på femte dagen kom jag till den lilla staden Neuwarp
och dagen efter vid.midnatten till Anklambryggan. Jag
satte. här mina saker i land vid den s. k. svenska sidan
och lät dem genast bäras till vakthuset. Utan att jag
visste vad andes barn där var, uppförde jag mig helt
modigt, knackade och bultade väldeliga, ty alla sovo.
Jag såg inte heller, vad det var för folk. Alla lågo
sömndruckna, en ruskade upp sig, såg knappt på mina
saker, ty natten var kall, och glad åt en försvarlig
dricksslant sträckte han snart åter ut sig. Jag gav min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
