- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
178

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

sina gyllene portar, torn och tinnar. Därtill det
ovanliga vimlet och böljandet av människor i denna
utomordentligt vilt upprörda tid. Jag kunde ej se någonting
på två dar, jag kunde blott förvånas. Jag fann också
här vänligt mottagande, först och främst hos Kremls
kommendant, general Hess, en tysk, som i Ryssland ej
tycktes ha förlorat någonting av tysk rättframhet och
godmodighet. Han bjöd mig och min officer på en
präktig frukost, under det han genomsåg och skrev under
våra pass och förde oss sen i sin egen vagn till
generalguvernören, generalen greve Rostopschin, som en månad
senare blev så berömd såsom den, som Jade den gamla
tsarhuvudstaden i aska. Jag hade verkligen redan sett
honom i Smolensk, nämligen i en sårad majors gestalt,
som hos Giampa i ett rum bredvid vårt låg på en soffa
med ett ombundet knä och flera gånger på kvällarna
församlade oss omkring sitt tébord, alldeles samma
gestalt, ögonen, pannan, den sträva och dock vänliga
rättframheten, medelstor, kraftig växt, brett stubbat
ansikte, en kort regelbunden näsa, stora, blå ögon,
hastiga rörelser. Sådan var Rostopschin, sådana voro
många ryska officerare, som jag sedan sett på flera ställen
med detta uttryck, denna grundtyp. Man finner det väl
ej nu så ofta i de förnäma, gamla familjerna, som ha blivit
allt för mycket europeiserade och europeiskt avslipade
eller till och med alldeles fördärvade, utan hos den adliga
medelklassen. — Vi inbjödos till hans bord, deltogo i en
stor — festlighet, ett ”Tedeum med anledning av en
Wittgensteinsk seger över marskalk Quidinot, i
Johanneskyrkan i Kreml och deltogo även här i det hänförda
och klingande jublet vid bordet.

Vägen härifrån till Petersburg går över Twer och
Novgorod, mellan Moskwa och Twer genom ett vackert,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free