- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
185

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

samma, blott ännu mäktigare näsa; orden kärva, klara,
bestämda, korta och hastiga liksom pilar, som nå målet
direkt. Att jag måste beundra den fichteska, oböjliga,
sedliga strängheten i grundsatser hds honom, fann jag
snart. — Skillnaden var blott att denne man var en
ättling av en gammal riksfriherrlig stam vid Rhen, Fichte
son till en fattig tygvävare i Lausitz, att denne
riksriddare med all makt genom alla icke-jagets skuggor och
töcken strävade upp mot jaget, filosofen åter,
mnedstigande från det upphöjda jaget till icke-jagets skuggor
och töcken, förgäves strävade att på denna väg förstå
det och förmedla det med jaget. Detta var det första
flyktiga intrycket. Jag skall ännu med ett par ord
teckna denne store och gode man, som han då och
senare visat sig för mig i sitt innersta väsen.

Jag har ovan talat om tvenne världar i Bläöchers
ansikte. Samma sak kan man väl finna i de flesta
ansikten, ofta tre, fyra eller flera, som strida med
varandra. Men då de äro så många, få de ej heta världar
utan varandra bekämpande och förstörande temperament
eller passioner. I den övre regionen av Steins anlete
bodde nästan alltid strålande och lugna gudar. Hans
präktiga, breda panna, hans snillrika, vänliga ögon, hans
väldiga näsa förkunnade ro, djupsinne och makt.
Därifrån gjorde ansiktets nedre del ett stort avbrott, munnen
var uppenbarligen för liten och finskuren för den övre
regionen och ej heller hakan stark nog. Här hade
vanliga dödliga sin boning, här drevo vrede och häftighet
sitt ofta plötsliga spel, men om man med fasthet mötte
det, kom lugnet gudskelov dock snart åter. Men det
är sant, att om denna svagare nedre del darrade av
vrede och den rörliga lilla munnen med oerhörd
häftighet lät orden strömma fram, tycktes ännu de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free