- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
215

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

von Stein, då man antog att denne väl någonstädes
skulle finna vår officer. Knappt voro vi komna till
Königsberg, så uppenbarade sig Barnekow en afton vid
tébordet hos ministern. Han kom inhaltande på kryckor,
ty under färden genom Polen hade han, då släden råkat
stjälpa, åter skadat sin sårade höft. Stein bannade honom,
och sade till honom att gå hem och lägga sig stilla, så att
han åter skulle kunna vara frisk och rask till
vårfälttåget, åt mig uppdrog han en slags. uppsikt över honom,
tills han blev frisk igen. För läkare och fältskär var
lätt sörjt, men svårare var det att hålla den vilda fågeln
stilla. Ministern gav honom vid avresan en del av det
insamlade, resten skulle jag behålla, tills han blev bra.
Så förgick några veckor, och han blev åter frisk och
färdig och fick av mig de sista pengarna. Dessa lågo följande
morgon i de vackraste thaler och Friedrichsd”orer på hans
bord — det var väl 3,000 thaler. Jag varnade honom
att ej alltför hastigt låta dem rulla; han log och svarade:
»Lille vän, ett par präktiga hästar och en ny
utrustning, det övriga ska vi-ha roligt för.» Ett par dar
senare hörde jag att Barnekow givit en stor bal hemma
hos sig — han var känd i Königsberg — med över
hundra inbjudna, den hade åtminstone kostat honom
hundra Friedrichsd’orer. Det gick knappt fjorton dar, och
jag fick en morgon ett klagofyllt brev från honom,
vari han bad mig att förskottera honom hundra
Friedrichsd”orer, han hade pantsatt sin ära. Jag kunde ej
lösa denna förpantade vara. — Barnekow förekom mig en
gång som en Bläöchersnatur, en av de skönaste gestalter
mina ögon skådat, men han var dock blott riddaren
med stången i den nordiska sagan. Liksom denne
borde man ha bundit honom vid en järnstång och blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free