- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
231

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

tycks också ha för sig att fransmännen skola komma
tillbaka — de skola bort!» De sista orden utstötte
han häftigt, och knappt hade några timmar gått, så
åkte flera vagnar och kärror fram och generalen och
officerarna inpackades däri och kuskades i väg söderut.

Sådan var greven, och mitt liv flöt mitt under
brinnande krig åter lugnt och pglättigt fram i hans vänliga
och tappra sällskap. Han har förblivit en trofast vän
till mig också under senare år, då det börjat att
storma omkring mig, och hans minne är mig heligt.
Jag har utan att kunna hjälpa det, förorsakat honom
besvär. Denna fint bildade och klara ande ägde
en egendomlig nästan hamannsk åder och lockade i
samtal och brev fram den ena blixten efter den andra
som ej alltid läto en ana molnen varur de framgitt,
dunkla, ofta beslöjade eller underbart gestaltade bilder
och liknelser, som livet, hans läsning eller ögonblickets
infall ingav honom. Till hans ord, som alltid voro
sammanpressade till största möjliga korthet och liksom
facetterade åt olika sidor måste man även ha med hans
min och åtbörder för att riktigt förstå vad de betydde.
Att undertrycka anspelningar och kvickheter var platt
omöjligt för en sådan man. Han blev för några brev
som man funnit hos mig invecklad i min demagogi,
d. v. s. han ansattes med frågor men på det lättaste.

Efter slaget vid Leipzig kallade herr von Stein mig
till Leipzig. I november drogo här och anförare och
även minister von Steins förvaltning in i Frankfurt. Jag
stannade kvar i Leipzig. Det var en bild i smått av
Wilna blott med den skillnaden att staden ej var ödelagd,
och att den beboddes av tyskar. Det låg 30,000 sjuka
och sårade i lazaretten, vänner och fiender; likvagnarna
knarrade dagligen genom gatorna också här, och många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free