- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
232

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222
-4_)—1

av invånarna rycktes bort av sjukdomarna. Dock
tröttnade här aldrig mänsklighet och välgörenhet, och Leipzigs
invånare glömde ångest och nöd och sig själva för att
hjälpa och rädda så långt de kunde. Där var också
”Tyskland och det allra bästa Tyskland.

Jag ombesörjde här en del småsaker och lät små
fAlygskrifter flyga ut. En av dem hade jag glädje av,
nämligen »Rhen, Tysklands flod, men ej Tysklands
gräns». Den vann bifall och synes mig ännu i dag
vara en väl avfattad skrift. Naturligtvis voro de flesta
av dessa småskrifter, födda mitt i den brusande
tidsvirveln, där man sällan har de rätta verktygen till
hands, i verkligheten ingenting annat än med
vinden bortflygande blad. Den nämnda skriften inhöstade
mig bifall från preussiske statskanslern furst von
Hardenberg och ett anbud och löfte om preussisk statstjänst.

Strax efter jul reste jag också till Frankfurt am Main,
en svår väg på vintern över Inselberg till Schmalkalden
och därifrån över Wärzburg och Aschaffenburg längs
Main. Ty den vanliga vägen över Fulda kunde man
ej komma fram på av brist på hästar. På toppen av
Thäringer Wald gjorde jag på den spegelblanka isgatan
en förfärlig kullerbytta med häst och vagn men kom
dock ifrån kalaset med en duktig kula och en lös tand.
I den gamla heliga riks- och kröningsstaden fann jag
stämningen och åsikterna hos den bästa delen av
medborgarna vara sådana, attjag ej behövde strida med dem.
De flesta tyskar önskade då, att Tysklands huvudmakt
skulle förstoras och göras starkare, och alltså ad modum
Napoleonis indragning av flera mindre stater. De
förstodo ej heller var man skulle ta skadeersättningarna
ifrån, om Napoleons verk finge vara orört i Tyskland,
i synnerhet som man till och med efter den väldiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free