Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
stå där i stark rustning som det tyska folkets förkämpe.
Att nu mycket var tvivelaktigt, som man eljes ansåg
nästan för avgjort, att efter fördraget i Ried Sachsens
och dess konungs sak erbjöd fullständigt nya synpunkter,
att där skulle komma att stridas och kämpas till sista
man — allt detta var möjligheter, ja sannolikheter, som
han med kallt huvud måste taga i betraktande och
således se sig om efter ett område, som först skulle delas
ut åt nya härskare. Detta område var de återerövrade
Rhenländerna, det gamla härliga Austrasien. Ej heller
fick han låta inverka på sig av kortsynta fältherrars eller
fältherreyngels grunder eller rättare prat, att Preussen
bleve alltför vidsträckt genom besittningen av flera
Rhenlandskap och följaktligen skulle försvaga sin krigsstyrkas
hävstångsarm genom denna förlängning. Detta var på
samma gång en dumhet och en osanning. En dumhet:
ty århundradens fälttåg ha bevisat, att den som behärskar
Rhen, också snart nog når Weser, Elbe och Inn, att
det följaktligen är en galenskap att placera svaga furstar
här, och sedan, när fransmannen kom, i alla fall
nödgas skynda från Oder och Elbe till Rhen. Eller visste
de inte, eller hade de i hastigheten glömt, att redan
den store kurfursten i Elsass och Brabant och Holland
hade måst kämpa för riket, Fredrik den store och
Fredrik Vilhelm den förste likaså? Det var också en
osanning: blott en fem, sex dagsmarscher, så befinner
man sig strax på andra sidan Koblenz, Köln och
Wesel, mitt inne i dessa härliga nejder, där slagfälten
och krigets och slaktningarnas alla hjälpmedel finnas.
Men man mattade ut sig om Sachsen, blev osams —
kämpade sig till blods om Sachsen, och här — ve mig,
att jag måste säga det –- här mitt för näsan på de
baksluga, lystna fransmännen, lät man godvilligt och
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
