- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
255

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2755
man sig att på östra sidan sönderstycka de härliga
Rhenländerna i ett halvt dussin smådelar och överlämna dem åt
enskilda furstendömen som en liten dusör. Frankrike
skrattade i mjugg, men alla insiktsfulla fosterlandsvänner
sörjde däröver. I kampen om Rhenlandet borde man ha
inlagt mera insikt och större energi än i tvisten om Sachsen.

Preussen befann sig, som ovan antytts, i ett mycket
svårt läge i Wien, därigenom att det vid förhandlingarna
med England angående avträdandet av preussiskt land
till Hannover ej hade gått till väga med den
försiktighet, som det bekanta »do ut des» fordrar, därigenom
att det ej hade betingat sig sådana villkor av England,
att det kunde hålla det stången ända till det avgörande
ögonblicket i Wien. Detfanns småsinta, korttänkta och
kortsynta tyska män, som strax i början av
underhandlingarna sammangaddade sig och konspirerade med
England och Hannover mot Preussen, icke som
förrädare, icke just av hat, utan blott och bart på grund
av den gamla tyska avundsjukan, den ömkliga oron för,
att ett stort ljus skulle uppgå i fosterlandet, som skulle
fördunkla de andra. De själva kallade det emellertid
för omtanke om den tyska friheten. Alla hade nu i
tio, femton år fått känna på den skändliga hudstrykning,
som den tyska tvedräkten och vanmakten låtit övergå
alla, den ene efter den andre; knappast hade såren efter
spöet börjat läkas, förrän den gamla sjukan åter började
göra sig påmind, och det gamla romerska ordspråket,
»Då var och en av Greklands stater ville härska,
förlorade de friheten allesammans», var åter glömt. Även
England hade glömt den store Pitts tanke, vilken han
till och med testamenterat åt sina vänner, nämligen, att
om Rhenländerna och Belgien komme att återerövras
genom ett lvckligt krig, så borde hela Austrasien
över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free