Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
senare vid undersökningarna kunnat förorsaka mig mycket
besvär och mången obehaglig stund. Ty jag hade
naturligtvis gömt de lustigaste förslagen och det hade
kunnat ge mig sken av att ha stått i förbindelse med
de obskuraste äventyrare, så mycket mer som jag på
många papper varken angivit tid, ort eller författare.
År 1818 förklarades Bonn som rhenskt universitet
och jag blev där utnämnd till professor i nyare historis.
På våren 1819 hade Sand mördat herr von Kotzebue.
Detta skulle kunnat skett här i Bonn eller i
närheten, vilket hade varit ett dåligt omen för det
nybildade universitetet. Han hade nämligen haft god lust
att bosätta sig i Mannheim, Bonn eller Godesberg, och
hade för den sakens skull brevväxlat med en berömd
lärd här. Jag höll just då på att bygga mig ett hus
vid Rhen med den härligaste utsikt över det sköna
Siebengebeige. Min hustru hade på den stora tyska
segerdagen skänkt mig en son; den dagen firades ännu
av lärare och studenter med en stor allmän festlighet,
liksom under denna ännu ej ljumma tid eldarna den 18
oktober högt och klart brukade flamma från de tyska
bergen. Få dagar därefter kommo männen som höllo
husundersökning hos mig och buntade samman och
förseglade mina papper. På hösten följande år tvingades
jag att inställa min ämbetsverksamhet och underkasta
mig en lång rättslig undersökning. Jag förlorade
därigenom flera härliga år, väl de sista som jag hade
någon kraft kvar. Jag hindrades i min verksamhet,
kunde ej uppnå att återinsättas i min ämbetsutövning
och blev slutligen med bibehållande av min fulla lön
helt entledigad. I denna tunga och för mänsklig
stolthet så förödmjukande prövningstid, lärde jag känna Gud
och mina vänner, och det var visserligen en stor glädje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
