- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
281

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

i lidandet. Men det fanns också de som under
förevändning, att jag var en farlig man, gärna sett att jag
blivit förd i fängelse och elände. Men jag har min
konungs nåd och rättvisa att tacka för att jag fick bo
kvar i mitt hus och trädgård vid Rhen.

Historien om den rättsliga undersökning, som inleddes
mot mig får och kan jag ej för närvarande skriva. Den
allmänna anklagelsen lydde på deltagande i hemliga
sällskap och farliga stämplingar, som kunde vara skadliga
för det tyska fäderneslandet. Vad denna anklagelse
angår, frikändes jag. Men genom hur många
förödmjukelser har ej min stolta och hårda natur måst lära, att även
jag hade att gå mitt lidandes väg för fäderneslandet, att
även jag måste få mina sår, fastän jag ej tumlat
omkring på slagfälten bland svärd och kulor. Sedan jag
nått lugn och fattning efter den första stöten, lärde jag
mig att ta det som en skickelse från en allt
vedergällande, rättfärdig Gud som ville betala mig för många
trotsiga och djärva ord, och det har bevarat mig —
varför jag ännu mer tackar Gud — från den förbittring och
förmörkelse varigenom de flesta män, som blivit
invecklade i dylika historier så sorgligt gå under. Men under
dessa långa, i ovisshet mellan hopp och fruktan
framsläpade och förlorade år har jag fått lära mig att stava
på versen:

Den från kanonens mun sin sista salva får,

en härlig död hans mod och djärvhet honom bringa,
men tusen gånger dör med tusenden av sår,

den vassa nålars udd jämt utan skoning stinga.

Visserligen syntes jag enligt vänners omdömen bära
denna undersökning och följderna av densamma med
lugn och jämnmod, dock har jag alltför djupt ända in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free