Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Moritz Arndts svensktid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1801) blev han adjunkt vid akademien. Han
tillskriver själv detta delvis den omständigheten, att han gift
sig med en dotter till professorn i naturhistoria, d:r
Johann Quistorp, och på så sätt fått en patronus bland
de akademiska fäderna.[1] Arndts liv skulle dock
ingalunda bli den för tidens rörelser fjärranstående lärdes.
Därtill var det för kraftigt virke i förpaktarsonen.
Genom sin härstamning hade han fått i blodet en livlig
känsla för de mindre i samhället. Det var också ett
inlägg i hans lands viktigaste sociala fråga, som första
gången fäste en större allmän uppmärksamhet på
honom.
Som nämnts härskade vid denna tid ännu
livegenskapen i Pommern liksom i Tyskland för övrigt. Ett
självägande bondestånd fanns ej, utan bönderna voro
förpaktare av gårdar tillhöriga adelsgodsen. För att
få bruka dem voro de förpliktade till att vissa dagar i
veckan utan betalning arbeta å husbondens gård och
bundos även av andra bestämmelser, som delvis
avsevärt inskränkte deras personliga rörelsefrihet. Bästa
föreställningen om hur de hade det, torde man få, då
man hör, i vilka ordalag de kunde omtalas. De figurera
t. ex. under följande benämningar: ”ett i jorden
nedlagt kapital”, ”en väsentlig tillhörighet till jorden”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>