Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Moritz Arndts svensktid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på detta sätt söka förjaga sorgen efter sin hustru, som
han förlorat 1801 och alltjämt sörjde djupt. Möjligen
har också, som Albrecht Dühr vill göra gällande,[1] halvt
omedvetet den tanken lett honom, att han i Sverige
skulle kunna finna ett hem för alltid, ett fädernesland.
Ännu hade ej den glödande tyska patriotism, som senare
skulle bli hans patos, brutit igenom. Vid denna tid var
han ännu genomträngd av upplysningstidens
kosmopolitism. Den djupa känslan av samhörighet med tyska
nationen föddes enligt hans egna ord först under den
stora olyckans dagar, under intrycket av Preussens
kamp mot Napoleon och tillsynes förkrossande nederlag.
Det var på hösten 1803, som han anträdde sin resa.
Under ett års tid vistades han nu i Sverige, som han
genomreste i olika riktningar: från Stockholm till
Göteborg, därifrån genom Värmland till Gävle och slutligen
även till Norrland. Därifrån gick färden ned till Skåne,
och i september 1804 var han åter i Pommern. Under
resan förskaffade han sig en mängd vänner och
gynnare, vilka mottogo honom i sina hem och voro honom
till stor nytta i hans ivriga bemödanden att grundligt
lära känna vårt lands kultur och inrättningar av olika
slag. Vid avresan från Greifswald hade han av Thorild
fått mottaga ett rekommendationsbrev av följande
lydelse till ”de lärda mödors patriark”, bibliotekarien
Gjörwell:[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
