Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Moritz Arndts svensktid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådana sammanställningar strukna. Dessa och andra
liknande detaljer visa, att hans egen uppfattning av
sitt förhållande till Sverige blivit ett annat. Den
åsyftade forskaren har utan tvivel rätt, då han drar
den slutsatsen, att vid den tiden ”den svenska
partikularismen” och ävenså kosmopolitismen lågo bakom
honom.
Då man talar om Arndts utveckling från svensk
partikularist och kosmopolit till tysk patriot, får man
komma ihåg, att det är först vid denna tid, som en
politisk tysk patriotism över huvud taget födes.[1]
Tysklands politiska förhållanden voro sådana, att den
allmänna samhörighetskänsla, som naturligtvis fanns,
ej sträckte sig längre än till det kulturella.
Syd-Tysklands furstar och folk slogos i Napoleons arméer mot
sina närmaste fränder i Preussen och Österrike. Och
som det är en allmänmänsklig svaghet att vilja göra
en dygd av nödvändigheten, uppträdde naturligtvis
filosofer, som bindande bevisade, att ”tyskhet är
kosmopolitism blandad med den kraftigaste
individualism” (A. W. Schlegel). Wilhelm von Humboldt
förklarade, att vad som band honom vid Tyskland, var
det han hämtat i umgänget med sådana män som
Goethe och hans krets. Fichte hånade den patriotism,
som var bunden vid jorden, vid floderna och bergen och
rådde den store anden att vända sig från sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
