Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Moritz Arndts svensktid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fädernestat, om denna var i sjunkande, och till andra länder,
där ljus och rätt härskade. Sätter man nu in Arndt i
denna miljö, så blir det ej längre så egendomligt, att
han på samma gång han kulturellt känner sig som tysk,
dock kan betrakta Sverige, som sitt fädernesland. Men
gemensam olycka födde under 1800-talets första
decennium även en känsla av politisk samhörighet hos
Tysklands folk. Samme Fichte, som ännu 1804 förfäktat
nyss angivna åsikter, höll 1807 sina berömda ”tal till
tyska nationen”, vilka med rätta betraktas som det
kanske märkligaste utslaget av den nyvaknande tyska
patriotismen. En analog utveckling är det Arndt
undergått, och den är avslutad, då andra upplagan av
Geist der Zeit II utkom. Vi ha förut antytt den
tidpunkt, han själv angivit för de nya tankarnas
genombrott hos honom. ”När”, skriver han, ”efter fruktlösa
strider både Österrike och Preussen hade fallit, då först
började min själ älska dem och Tyskland med verklig
kärlek —. Just då Tyskland gått under genom sin
oenighet, fattade mitt hjärta fullt tanken på dess
enighet och enhet”. Fullt så hastigt torde det väl i
verkligheten ej ha gått. Ännu i Geist der Zeit I säger Arndt,
att ”kosmopolitism är ädlare än nationalism,
mänsklighetens idé högre än folkets”. Men då Sverige visade
sig oförmöget att bryta det Napoleonska väldet och
åstadkomma en ny tingens ordning i Tyskland och
begynnande folkliga frihetsrörelser i detta land visade på
nya krafters uppträdande där, bröt den tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
