Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arndt som skildrare av svenska folkets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antipatier. Egendomligt är, att Arndt även ganska
omilt bedömer sin gamle gynnare, generalguvernören
över Pommern, Hans Henrik von Essen, vilken han en
gång i tiden tillägnat sin historia om den pommerska
livegenskapen. Detta beror utan tvivel på den konflikt,
i vilken Essen under det pommerska fälttåget råkade
med Gustaf Mauritz Armfelt. Eftervärlden har häri
givit Essen rätt, men Arndt kände sig givetvis mera
tilltalad av Armfelts dristiga krigföring än av Essens
försiktiga och ger den senare skulden till den olycka,
som drabbade Armfeltska kåren. Armfelt står nästan
för Arndt, som den där kunnat vända det pommerska
fälttåget till svenskarnas fördel. ”Men visserligen,”
säger han, ”hade man måst uppträda stolt och med
hänförelse, som Armfelt velat.” Arndts totalomdöme om
Essen: något annat än överstallmästare och
överkammarherre hade han aldrig bort bli, låter nästan som en
upprepning av Armfelts yttrande i ett brev av den 10
dec. 1810[1]: ”Vad är Hans Excellens Essen utom en
vacker, rak och välklädd stallmästare?”
Skildringen av fakta får däremot bedömas som
vanlig historieskrivning. En egendomlighet är dock
författarens sätt att framföra sin kritik av vissa
förhållanden. Det sker flerstädes i den formen, att han först
ger premisserna, d. v. s. en skildring av hur
förhållandena voro vid t. ex. början av ett militärt företag.
Sedan frågar han: vad skulle nu en förståndig fältherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
