Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
eftertanke måste komma till den slutsatsen, att i en sådan
kamp de härskande icke skulle låta sig ledas af några
sentimentala hänsyn till lagliga former, utan helt enkelt lägga
beslag på proletariatets förråd att därmed förpläga sig och sina
trupper.
Generalstrejken och armén.
Af det föregående ha vi sett, att den beväpnade makten
vid utbrottet af en generalstrejk icke mer har så lätt att
»återställa ordningen» som vid föregående gaturevolter eller som
1848, då militären blott behöfde sammanfösa proletärerna i
stadens centrum för att sedermera af hjärtans lust ge fyr på
dem. Nej, generalstrejken i den form vi här skildrat den,
förändrar situationen fullständigt.
Nu som då kommer militärens uppgift främst att blifva
att i de stora städerna skydda regeringsbyggnaderna och
palatsen för folkets hat. Äfven andra centralställen för den
härskande makten, såsom rådhus, fängelser och banker komma
naturligtvis att få sina skyddsvakter. Likaledes är det för de
härskande nödvändigt att skydda åtskilliga enskilda personer,
som gjort sig särskildt hatade och därför under den allmänna
förvirringen löpa stor fara,
Alla dessa måste framför allt beskyddas, men sedermera
måste man söka att upprätthålla driften å järnvägslinierna.
Följaktligen kommer man icke allenast att besätta
järnvägsstationerna med soldater, utan äfven att af soldaterna göra
lokomotivförare, konduktörer etc. Dessutom skall naturligtvis
å hvarje tåg placeras ett antal soldater, som skall försvara det
mot eventuella angrepp. Men detta är icke nog, ty man kan
befara, att de förbittrade strejkande skola förstöra växlarne och
semaforerna eller upprifva skenorna, hvadan man måste placera
ett ganska stort antal soldater på hvarje kilometer järnvägslinie:
Soldaterna komma dessutom att kommenderas att
upprätthålla telegraf- och telefonlinier samt att beskydda
postförbindelserna. Vidare komma soldater att placeras i de olika
fabrikerna och verkstäderna, i gasverken och bagerierna, för
att upprätthålla den allra nödvändigaste produktionen och
provianteringen.
De »arbetsvilliga» skola naturligtvis äfvenledes beskyddas
för utbrotten af de strejkandes ovilja. Vid hvarje verkstad,
vid hvarje fabrik och framför hvarje magasin, som de här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
