Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
au
och dels med den berömda ihjältigningstaktiken. Men sedan
d:r Friedeberg 1903 börjat agitera för generalstrejken inom
partiets egna led och vunnit tillslutning på talrikt besökta
möten, nödgades man taga upp frågan och den behandlades
nu vetenskapligt i »Neuc Zeit» och »Sozialistische
Monats-hefte», hvarest man naturligtvis sökte, så godt sig göra lät,
affärda densamma, ehuru utan resultat.
Generalstrejkerna under de senaste åren.
Som hvarje stor idé har generalstrejken äfven haft sina
elddop och sina första skärmytslingar.
Den första generalstrejk som ägt ruin under nyare tid
utbröt 8 juli 1873 i Alcoy (provinsen Alicante) i Spanien, under
ledning af Internationalens spanska sektioner. Målet var ingen
löneförhöjning utan upprättandet af en fri kommun med
gemensam egendom. De 3,000 till Internationalcn hörande arbetarne
lyckades med lätthet förmå samtliga arbetarne i staden, 10,000
till antalet, att nedlägga arbetet. Under den därpå följande
striden mellan de strejkande å ena sidan och den beväpnade
bourgeoisien och gendarmeriet å andra sidan segrade arbetarne,
bemäktigade sig staden, brände arkiv och jordeböcker samt
började inrätta sig på kommunistiskt sätt. Väldiga
truppmassor utsändes mot staden och dessa lyckades efter en lång,
förbittrad kamp eröfra densamma.
1886 beslöto de amerikanska arbetarne att eröfra
àtlatim-marsdagen. De valde därvid den direkta vägen, i stället för
den långsamma, parlamentariska. Sålunda beslöts att den 1
maj 1886 skulle samtliga Nordamerikas arbetare nedlägga
arbetet för eröfrandet af åttatimmarsdagen. 260,000 arbetare
i Förenta staterna nedlade arbetet och af dessa 40,000 i Chicago.
Men arbetarne måste duka under i striden, emedan de hyste
clen naiva uppfattningen, som numera öfvergifvit» af alla
generalstrejkens anhängare, att en generalstrejk kan förlöpa full
komligt lugnt med korslagda armar och utan våldsamt
uppträdande mot kapitalistklassen och dess legodrängar.
Och hvad äro de internationella demonstrationerna den
l:sta maj? De äro döttrar i rätt nedstigande led af den
amerikanska generalstrejken den 1 maj 1886 till förmån för
åttatimmarsdagen. Ty just med hänvisning till denna strejk
beslöt den internationella socialistkongressen i Paris 1889 att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
